Seminariearbeten

Infrastruktur och miljö, Västerleden (PDF 2.4 Mb)

Författare: Bernt Andersson. Inledning: "En trafikled väster om Essingeleden har diskuterats under många år och i många olika skepnader. Vägverket utreder nu trafikleden under arbetsnamnet Förbifart Stockholm. Syftet med trafikleden är att avlasta Essingeleden och skapa en snabb förbifart för den trafik som inte direkt ska till eller från Stockholms innerstad. Leden finns med i RUFS 2001. Hur stor blir miljöpåverkan från en Västerled, eller är kanske Västerleden t.o.m. bra för miljön då den flyttar ut trafik från centralare delar av stan? Detta är den centrala frågeställningen som tas upp i det här arbetet."

Infrastruktur och miljö, Västerleden - Presentation (PDF 3.3 MB)

Presentation tillhörande uppsatsen med samma namn ovan.

Jordbruket och miljön: Ekologiskt jordbruk (PDF 650 kb)

Författare: Anne Jungar och Therese Jansson. Inledning: "Hur går det till att odla utan bekämpningsmedel och konstgödsel i Sverige? Vilka ekonomiska styrmedel finns det? Hur ser framtiden ut? Vilka är för- och nackdelarna?"

Jordbruket och miljön: Sustainable agriculture, a global perspective (PDF 1.6 Mb)

Författare: Thomas Bjelkeman-Pettersson. Inledning: "Sustainable agriculture has arguably existed both as an idea and a system of farming since the beginnings of humans’ practice of agriculture. However, it isn’t until the early 20th century the formulation and documentation of formalized methods starts to take place, as a reaction against the environmental impact caused by the more industrial methods of agriculture, which then had started to dominate. This paper will briefly review the current state of sustainable agriculture from a global perspective."

Jordbruket och miljön: Trädgården och miljön (PDF 168 kb)

Författare: Eva Wirén. Inledning: "Fritidsodling är ett utbrett intresse, ja faktiskt en av de vanligaste fritidssysselsättningarna i Sverige. Men fritidsodlarna – trädgårdsägarna – är i sig ingen enhetlig grupp. Det man har gemensamt är tillgång till ett stycke mark som går att odla, och att man av detta vill skapa en trivsam plats att vara på. Det får man genom att plantera, vattna, klippa gräs, beskära träd och häckar, hålla efter ogräs och skadegörare. På vilket sätt och i vilken utsträckning fritidsodlaren ägnar sig åt detta skiljer sig mycket beroende på kunskap, intresse och förhållningssätt till odling och miljö. Men man kan utgå från att fritidsodling, och därmed sammanhängande aktiviteter, har någon form av miljöpåverkan, både negativ och positiv. Några av faktorerna presenteras här."

Jordburket och miljön: Maten och miljön (PDF 189 kb)

Författare: Marina Jonsson och Birgitta Rydefalk. Inledning: "För att få ett långsiktigt hållbart jordbruk i världen krävs det att den jord som brukas inte utarmas och att hänsyn tas till de naturliga kretsloppen. Dagens moderna jordbruk orsakar en hel del miljöproblem i form av bl.a. näringsläckage till vattendragen och att många levande varelser påverkas av de kemiska bekämpningsmedel som sprids genom förgiftning, resistens och förändrad artsammansättning. Ett miljöanpassat jordbruk innebär en mer naturenlig odling med minskad användning av kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel. Viktigt är att ta hänsyn till tidpunkten för gödselspridningen, användandet av konkurrenskraftiga grödor och en varierad växtföljd. Jordbruket drivs idag i stora monokulturer som ger ett rationellt brukningssätt, men ett ensidigt landskap. Detta medför att många djur- och växtarter hotas i dagens lantbruk om inte hänsyn tas till den biologiska mångfalden."

Miljöproblem i Östersjön: Olja (PDF 268 kb)

Författare Stina Dreijer och Catarinah Blomberg. Inledning: "Östersjön är världens största bräckvattenhav, ett relativt kallt och grunt innanhav med mycket långsam vattenomsättning och långa isperioder. Denna unika miljö innebär att antalet arter är färre och strängt anpassade till den salthalten. Det innebär även att nedbrytningen går långsammare i jämförelse med andra hav. Av det följer att alla föroreningar som havet utsätts för bryts ner mycket långsamt. Utsläpp av olja är därför ett stort problem. Oljan har den egenskapen att de tunga beståndsdelarna sjunker till botten och lägger sig där som ett täcke och nästintill kväver de nedbrytande organismerna. I den här seminarieuppgiften ska vi undersöka vilka effekter som uppstår av oljeutsläpp, hur man behandlar dessa och vilket ansvar som kan inträda och vilka regler som gäller för de som orsakat utsläppen."

Miljöproblem i Östersjön: Övergödning av Östersjön (PDF 768 kb)

Författare: Karl-Johan Ödén.

Miljöproblem i Östersjön: Överfiske och fiskens framtid (PDF 129 kb)

Författare: Martina Duggan och Elsa Levinson. Inledning: Vi har som ämne för vårt PM valt att skriva om överfisket i Östersjön. Syftet med arbetet är att ge en inblick i hur situationen ser ut i Östersjön idag och vad som blivit följderna av att överutnyttjandet av de resurser som havet ger i form av fiske. Vi kommer även att redovisa olika politiska resonemang kring problemet och presentera olika förslag till lösningar som lagts fram. Avslutande kommer vi att återge våra egna uppfattningar och åsikter om ämnet.

Miljöns historia: Miljöproblemens historia (PDF 76 kb)

Författare: Bengt Piehler. En översikt av miljöproblemen genom tiderna.

Miljöns historia: Miljöproblemens historia (PDF 684 kb)

Författare: Cecilia Ivarsson. Inledning: Miljöproblemen skiftar allt eftersom nya upptäcks och gamla förhoppningsvis tas om hand. Nedan beskrivs de största miljöproblem som upptäcktes och debatterades under 1900-talet. Dessa 100 år innebär allt från agrar-, industri- och informationssamhälle. Den fysiska planeringen har relativt stora möjligheter att påverka och förändra samhället mot ett mer hållbart sådant. Vad som diskuterats i samhällsplaneringen är därför viktigt för hur den framtida miljön kommer se ut. Hur ofta och när kom miljörelaterade frågor att tas upp i debatten för samhällsplaneringen? Mot denna bakgrund har jag undersökt debatten i tidskriften PLAN.

Miljöns historia: Klimatets historia (PDF 156 kb)

Författare: Angela Lövgren. Inledning: "Under de senaste 150 åren har mänskliga aktiviteter lett till en ökning av växthusgaser, främst koldioxid, i atmosfären. Ökningen har en temperaturhöjande effekt. Många befarar att växthuseffekten skulle kunna åstadkomma en långsiktig klimatförändring på jorden. För att vi rätt ska kunna bedöma vilken inverkan den av människan skapade växthuseffekten skulle kunna få på klimatet måste vi sätta den i relation till de naturliga klimatförändringar som varit och som pågår."